Samuel Hoffmann

Tre år av så stor saknad 💚

Ännu en jul utan dig älskade Samuel 💚 Ännu en jul utan julpynt och julglädje. Ännu en jul utan våra älskade Vanja och Aaron ️❤️

Jag fick aldrig chansen att be om ursäkt, att förklara var mitt avståndstagande och vart mina hårda ord kom ifrån. Jag hoppas och tror att du var klarsynt nog att se igenom dem och förstå mer än jag själv gjorde när jag sade upp kontakten. Vi vet aldrig när det är sista gången vi pratar med en person, ibland kan vi inte ta tillbaka ord vi slänger ur oss i affekt. Det är så mycket jag velat säga till dig, så mycket jag velat prata om men inte kan längre. Jag tänker ofta på dig och barnen, och hoppas att de små har det, under omständigheterna, bra. Vila i frid och tack för att jag fick lära känna dig.

Du och din familj behövde hjälp. Det var så jag lärde känna er för 5-6 år sen. Vi körde ut julhjälp till er. Julklappar till barnen och julmat. Och senare hämtade vi kattungen Boris hos er. Som tyvärr bara var vår 1,5 år innan han spårlöst försvann. Som vi letade efter honom, flera dagar och veckor. Jag tänker att du är med vår älskade Boris. Jag kände inte dig väl, på djupet. Och hann aldrig riktigt lära känna Boris. Men jag älskade honom och hade sannolikt älskat dig om vi haft möjligheten att komma nära. Jag tänker ofta på dig. Ni var en familj jag värnade om. Två år fick ni julhjälp och dessemellan kläder och annat till barnen. Jag blev så oerhört berörd när jag fick reda på att du var död. Det borde varit annorlunda. Det borde det

Det är tio år sedan jag insåg vem jag faktiskt var. Jag kan inte minnas exakt när, men det var någon gång runt mellan juni-juli. Du hade skrivit till mig tidigare i maj samma år, och undrade hur jag hade det. Men jag var inte redo. Jag hade för mycket annat att ta i tu med. Jag hörde när du hade blivit förälder, och jag ville önska dig grattis. Men jag var inte redo. Jag fick reda på att du hade också hittat dig själv. Och det satte så många saker från när vi kände varandra i nytt perspektiv. Hur vi antagligen sårade och gjorde varandra obekväma, utan att någon av oss visste om det. Men jag fick reda på det på värsta sättet man kan. Jag kommer aldrig att ha möjligheten att stämma av med dig, och reflektera på tiden som var. Höra dig berätta om dina barn, om att vara far. Men jag önskar att jag kunde det. Jag önskar att jag kunde svara nu, över 10 år senare, att jag har det bra. Och att du skulle kunna svara att du och barnen hade det bra också. Jag kan inte längre önska dig det, men jag hoppas innerligt att jag kan önska dina barn detta, trots allting: Lev, och lev väl

Det första året har nu passerat. Det gör fortfarande ont när jag tänker på dig, saknar dig så mycket 😞

Jag tänker fortfarande på dig så ofta, så ofta. Idag vet jag mer än jag visste då. Saknar dig Samuel, det gör vi alla.

Jag skriver återigen till dig å barnens räkning. Jag vet att de älskar och saknar dig. Grattis på fars dag till dig älskade pappa Samuel från dina älskade gullefisar, sötpotatisar och allt vad du kallade dem 💚

Jag skriver här för barnens räkning då de inte kan skriva med mig och än mindre besöka dig vid din sista viloplats, trots en bedjan till de som tar besluten. Jag vet att de älskar dig och saknar dig 🙏 Älskade, älskade Samuel 🖤️�🧡💛💚💙💜

En månad har gått sedan du fick din sista viloplats. En vecka har gått sedan dina barn fick lämna sina nära och kära. Jag kan bara hoppas och önska att barnen har det bra. Jag är övertygad om att du vakar över dem om du har den möjligheten 🕯️ Älskar dig ️ ️ Saknar dig ️❤️

Alltid älskad. Alltid saknad. Aldrig glömd. Sov gott älskade.

Jag saknar dig 🏳️‍⚧️💙💚💛🧡❤️💜

Jag lever vidare och så ser jag din bild/ser något du gillar /något jag vill visa dig/berätta för dig... Jag saknar dig så det gör kroppsligen ont. Det smärtar så i bröstet när jag tvingas inse att du saknas mig 💚💚💚 Det är mindre än en vecka till att du ska få din sista viloplats 💚💚💚 Jag både fasar inför och längtar efter dagen 💚💚💚